| |
|
| |
|
|
OM OSS |
|
| Vår familj består av Mats, Meike, Mette, Jens och ett gäng glada hundar. Mats har varit verksam som hundförare inom polisen i en del år och jobbade då både ute på fältet samtidigt som han i egenskap av instruktör utbildade nya hundförarkollegor. När sista tjänstehunden hade gått bort väntade vi i några år med att skaffa hund igen. Valet föll så småningom på den lilla underbara norwichterriern och det har vi aldrig ångrat. När vi år 2001 var och hämtade vår ena norwichhane hos kennel Cobby's i Stockholm träffade vi för första gången på rasen lagotto romagnolo. Mats föll som en fura för de krulliga hundarna och hade nog gärna tagit en sådan med sig hem redan då. Han fick sin vilja igenom så småningom och år 2004 hämtades Chicca hem. Tyvärr accepterade inte ett par av våra norwichterriers henne och Chicca fick flytta efter ett par år. Detta svek har våra barn inte kommit över ännu och Jens kommer aldrig någonsin att förlåta oss. Även Mette blev djupt besviken, då hon hade ägnat många timmar åt diverse aktiviteter och även hade planerat saker framåt i tiden. Men det är inte lätt som vuxen att se på när det inte fungerar riktigt mellan hundar av olika storlek och för oss fanns inga andra alternativ. Vi håller våra hundar som familjemedlemmar och vill inte att någon av dem ska behöva stoppas undan för att undvika konfrontation. Numera har vi istället en annan alternativras åt Mette som vi hoppas kan bli en riktigt bra träningskompis. Det är en p/s-färgad dvärgschnauzertik som vi kallar för Nelly. Hon är av lagom storlek och fungerar fantastisk bra tillsammans med de andra. |
| |
| |
 |
|
Mette och Jens håller nästan ständigt och jämt på med något tillsammans med hundarna. Mette går på olika aktiveringskurser med dem, åker på läger, ställer ut m.m. och de har vansinnigt kul tillsammans. För egen del har hon gått Sydskånska Kennelklubbens anatomikurs, då hon helt bestämt kommer att ägna sig åt hunduppfödning när hon har blivit äldre. Jens busar och härjar med hundarna dagligen, men tränar inte dem i någon organiserad form. Han hjälper gärna sin syster på hemmaplan i trädgården, men tycker inte att brukshundsklubben är särskilt rolig att vara på. Jens älskar lagotto och har för avsikt att fortsätta med den rasen när han blir stor. Då ska han skaffa sig en vit/orange hane och kalla honom för Billy. |
|
 |
Jens och Chicca |
Mette och Teddy |
| |
| |
Våra hundar är högt älskade familjemedlemmar som ger oss så mycket glädje. Var och en har sin egen personlighet och de ger upphov till många skratt. Mette har börjat köra lite lydnad med vår dvärgschnauzer, men våra norwichterriers saknar djupare skolning och det är så vi vill ha dem. De får lära sig att stanna kvar i bilen när luckan öppnas och de ska komma på inkallning, även om det inte fungerar alltid. Annars har vi ingen kadaverdisciplin på dem, utan de lever i stort sett sina liv på sina egna villkor. De är glada, lyckliga och supersociala. Ingen människa ska tro att de kan vara i närheten utan att bli överfallna av dessa små, söta varelser. De skriker av glädje och kryper nästan under skinnet på folk, så älskvärda är de i denna underbara ras. |
| |
| |
| Då familjen bestämde sig för att föda upp norwichterriers fick vi vårt kennelnamn godkänt av SKK. Vi valde det danska namnet Ydresteds som går tillbaka 300 år i tiden, då Skåne tillhörde Danmark. Ydresteds är en av flera tolkningar av ortsnamnet Ystad och betyder "det yttersta stället". En rimlig förklaring, då hamnstaden Ystad ligger vid Skånes sydkust. Det finns förvisso orter längs kusten som ligger längre söderut, men man hade troligtvis inte några större geografiska kunskaper på den tiden. |
|
| |
|
|
|
|
|